Kraid.se kan mycket väl vara min absoluta favoritspelblogg, och i onsdags publicerades ännu ett tänkvärt och intressant inlägg. Inlägget är skrivet av den eminente Chris Jonansson, som tar upp något som hände medan han spelade Battlefield 3 och som fått honom att vilja bojkotta spelet. Det han upptäckte är att soldaterna ibland skriker ”cocksucker” till sina motståndare innan de så realistiskt som möjligt mördar sina medmänniskor med kulor, knivar och granatsplitter i varandras kroppar. Som en heterosexuell man har jag kanske ingen rätt att yttra mig kring vad som bör och inte bör ses som olämpligt och homofobiskt. Den frågan är självklart heller inget alla homosexuella är överens om. Däremot  har jag länge haft åsikter kring krigsspelens strävan efter ”realism”, och som jag skrev i min kommentar på inlägget tycker jag det här skulle kunna kategoriseras i samma fack.

”Ska ett spel skildra krig, låt oss då se alla sidor av det”
Jag är inte nöjd med hur spelutvecklare prioriterar (glorifierad) realism i sina krigsgestaltningar högre än de prioriterar budskap. Att gestalta krig under ett glorifierat skimmer av vad man påstår vara realism endast för ihåligt underhållningsvärde stryker mig mothårs. Det är många aspekter som aldrig visas i dessa ”realistiska” skildringar. Att skildra den homofobi som faktiskt till viss del genomsyrar militären förtär lite av det glorifierande skimret, och visar en mörkare sida av den alltid lika västerländske och heroiske soldaten. Militären är fortfarande en plats där en överdrivet machograbbig jargong  uppmuntras till den grad att det ibland går över till homofobi och misogyni. Ska ett spel skildra krig, låt oss då se alla sidor av det. Annars kommer det aldrig bli mer än just ihåligt underhållningsvärde som inte förmedlar något, där soldater gestaltas som perfekta hjältar och krig som ärofyllda.

Nu vet vi såklart inte om det verkligen är DICEs syfte att gestalta soldaternas mörka sidor. Kanske tänkte de inte djupare än att det är något soldater faktiskt brukar säga.  Men vi bör heller inte låta karaktärers ord och handlingar i ett spel representera utvecklarnas faktiskt åsikter. Precis som Ludde påpekat att vi inte applicerar filmkaraktärernas ord och handlingar på regissören. Och det misstaget tror jag heller inte någon begår. Jag förstår om någon vill föra argumentet att det svider lite extra när det är den namnlösa, goda och rättfärdige soldaten man själv styr som spyr ut dumheten. Att han säger något vi själva inte skulle säga. Fast då kommer vi egentligen in på något mer än bara användandet av ordet i sig. Spel tvingar oss ofta att göra saker som inte stämmer överens med vår känsla för moral, oavsett om det är verbalt eller mordiska våldshandlingar.